Referenser

Så här beskriver en av våra kursdeltagare, Therese Sandström, hur hon kom i kontakt med oss på Livskris.com och vad sorgbearbetningens verktyg betytt för henne.

(Vill ni komma i kontakt med Therese för att få veta mer om hennes upplevelse av programmet m m. Maila, så förmedlar vi telefonnummer.)

Jag fick ett tips av en god vän att börja i - Kognetiv Beteende Terapi - KBT. Jag ringde och började gå två gånger i veckan. Jag kände att - "detta kan kanske vara hjälpen för mig att resa mig upp". Min terapeut rekommenderade mig efter några gånger att leta efter någon stödgrupp eller ett forum för sådana som mig - som gått igenom dödsfall och separationer. Detta var inte det lättaste! Men, efter många samtal och letande på nätet stötte jag på Livskris.com. Redan när jag läste igenom allt på hemsidan kände jag för första gången att här fanns det någon som visste vad jag går igenom. Någon som faktiskt varit där själv. Någon som har kunskap och verktyg för just livskriser.

Jag kom i kontakt med Karin Enock och vi träffades över ett första samtal. Jag fick ösa ur mig vad jag gått igenom, hur jag mådde, min panik för livet, all min sorg. Det var här - mitt i detta samtal som jag fick det stora förtroendet som jag idag har för Karin. Det var här jag kände - jag är inte ensam i allt detta. Det var här jag började tror på att det kan vända. Det finns verktyg! Det finns någon som vet vad sorg är - inte springer ifrån det, försöker släta ut det, försöker byta samtalsämne.

Jag började träffa Karin 1 gång i veckan. Vi påbörjade programmet och det var som att hitta hem. Allt vi läste om, pratade om, benade ut - allt detta gav mig tron tillbaka. Jag började se i klarhet. Kunde se sanningar och kunde successivt hitta mig själv igen.

Det är inte en lätt resa - den gör ont, den är tuff, den är sann. Men, den är fantastisk.
Nu, när jag står på andra sidan av allt detta - nu, när jag såklart fortfarande känner sorgen och längtan efter det jag förlorat, så är jag ändå starkare än någonsin. Jag vet nu vad sorg är, hur man kan jobba med den, hjälpa den, se den och inte springa ifrån den.

Jag mår bra igen! Jag vill leva. Men - saknaden, minnena, tomheten efter det jag förlorat är såklart kvar. Men jag vet nu hur jag ska hantera dem och leva med dem som fina minnen.

Med vänlig hälsning

Therese Sandström