Forts. från föregående nyhetsbrev.

Goda skäl för att sluta

Att sluta röka är den bästa insatsen man kan göra för att minska riskerna för att drabbas av sjukdomar. Det lönar sig alltid att sluta eftersom riskerna ökar snabbare ju längre man har rökt i sitt liv. När man slutar röka börjar kroppens reparationsarbete och fortsätter sedan under många år. En del förbättringar märks på en gång:

• Efter 20 minuter går blodtryck och puls ner till normal nivå och blodkärlen vidgas. Temperaturen ökar i händer och fötter.
  
• Efter åtta timmar minskar koldioxiden i blodet och syrehalten blir normal.
  
• Efter ett dygn minskar risken för hjärtsjukdomar, som exempelvis hjärtinfarkt.
  
• Efter två dygn börjar nervtrådarna sin återväxt och smak- och luktsinnet blir som vanligt igen.
  
• Efter två veckor till tre månader förbättras blodcirkulationen och lungkapaciteten så mycket att det känns lättare att promenera. Konditionen ökar med 15 procent. Huden får tillbaka en friskare färg.
  
• Efter en till elva månader börjar nästäppa, hosta och andningssvårigheter som beror på rökningen försvinna. Flimmerhåren nybildas i lungorna, vilket rensar dem och därmed minskar risken för infektion. Kroppens energi ökar och man blir mindre trött. Många sover bättre än tidigare.
  
• Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats.
  
• Efter fem år är risken för hjärtinfarkt och hjärnblödning lika liten som för de som aldrig har rökt.
  
• Efter tio år har risken för lungcancer minskat med åtminstone två tredjedelar.
  
• Efter 15 år är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för de som aldrig har rökt.

Bra för potensen, fertiliteten och klimakteriet

Impotens är vanligare hos män som röker. Manliga rökare producerar dessutom färre och mindre livsdugliga spermier än icke-rökare. När man varit rökfri några dagar minskar risken för potensproblem hos män.

Som kvinna har man lättare att bli gravid om man slutar röka. Dessutom minskar man risken både för att komma i klimakteriet i förtid och att drabbas av benskörhet på grund av minskad produktion av hormonet östrogen.

Rosigare hy och bättre tänder

Rökfriheten förbättrar också blodcirkulationen i huden, vilket på sikt ger en rosigare hy. Risken att få rynkor i förtid minskar. Blodcirkulation i ryggkotorna blir bättre, vilket minskar risken för ryggbesvär. Andra vinster med att sluta röka är att tänderna inte fortsätter att missfärgas och kroppen har lättare att läka tandlossning. Man står också emot magsår och förkylningar bättre.

Vinster när man slutar snusa

När man har slutat snusa ökar salivproduktionen som håller munnen ren, och man känner sig oftast fräschare och får bättre andedräkt. Risken att skada tänderna minskar också när man slutar snusa eftersom snus fräter på tandköttet och gör att det dras upp mot tandhalsarna. Tandköttet blir också finare.

Vill rökare sluta?

85 procent av de svenska rökarna svarar ja på frågan om de vill sluta. Det är fler än i de flesta länder. Men naturligtvis varierar viljan att sluta. Några kan tänka sig att göra ett försök redan i morgon medan andra är mer osäkra. Vissa behöver ett stort stöd för att klara av att sluta. En sak verkar alla som röker vara överens om enligt undersökningar - de vill få råd om att sluta röka av sin läkare.

Vad får rökare att sluta?

De flesta rökare slutar på egen hand, men impulser kommer från många håll och staplas på varandra. Man ser på TV och läser i tidningar om rökningens risker. Man kanske har någon bekant som har blivit sjuk av sin rökning. Det kan också vara så enkelt som att ett barnbarn tycker att farmor luktar illa. Det sås ett frö och alla intryck pekar åt ett och samma håll - mot att sluta röka.

Man måste vilja

Det finns inget som kan ersätta den egna viljan. Om viljan är tillräckligt stark så kan det räcka. Men eftersom beroendet kan vara olika starkt hos olika personer räcker det ibland inte med det egna beslutet. Då behöver man lära sig hur man kan förbättra sina chanser att klara av att sluta röka.

Hur man förbereder sig för att sluta röka?

Om man förbereder sig ökar chansen för att bli rökfri för gott. Det handlar om att tänka igenom sitt beslut. Övningar som ofta rekommenderas är att:

• Registrera cigaretterna. Gör en lista med en rad för var och en av dagens cigaretter. När man har rökt en cigarett ska man anteckna om den smakade bra, smakade halvbra, eller om det var en onödig cigarett. De flesta brukar upptäcka att bara var femte cigarett egentligen smakade riktigt bra.
  
• Städa undan cigaretter och askkoppar. Det är viktigt att ta bort saker som lätt leder till att man börjar röka igen.
  
• Skapa rökfria zoner eller tider. Förbered rökstoppet genom att göra vissa platser eller tider rökfria, som till exempel TV-soffan eller lunchtiden.
  
• Informera familj och vänner. En förstående omgivning kan stötta och uppmuntra.
  
• Man kan kartlägga de situationer då man brukar röka och fundera på vad man kan göra i stället för att störa rutinen kring rökningen.
  
• Man kan också ta reda på i vilka situationer man inte brukar röka, så att man kan göra mer av de aktiviteterna.
  
• Öka motivationen genom att till exempel räkna ut vad rökningen kostar och tänka på vad man kan göra som belöning för dessa pengar när man har slutat röka.

Sluta tvärt!

Störst chans att lyckas har man om man slutar tvärt. Nedtrappningen hör till förberedelsetiden. Därefter slutar man direkt.

Abstinensbesvär

Om man drabbas av abstinensbesvär och hur stora de är beror bland annat på hur mycket man har rökt. Om man röker mer än tio cigaretter om dagen brukar man känna av någon form av nikotinabstinens under de första två veckorna, ibland längre.

Till de första veckornas besvär hör:

• Röksug. Det kan vara bra att veta att röksuget brukar vara i 30 sekunder eller högst två minuter. Om man hittar något annat att göra under tiden, som att ta en klunk vatten, ett sockerfritt tuggummi eller fem djupa andetag, hinner röksuget gå över till nästa gång.
  
• Oro, irritation, rastlöshet, ilska och koncentrationsstörningar. Det är olika tecken på nikotinabstinens och kan vara känslor som är svåra att hantera. Det hjälper att vara förberedd, att ha informerat omgivningen och att välja tidpunkten för rökstoppet så att den inte sammanfaller för mycket med annan stress i livet.
  
• Yrsel. Det kan bero på lågt blodtryck.
  
• Ökad aptit. Det är bra om man kan äta mat som inte gör att man ofrivilligt går upp i vikt. Att motionera mer är bra och det räcker oftast med 30 minuters promenad per dag för att förhindra en viktökning.
  
• Svullnad i händer och fötter. Det är övergående besvär som i ovanliga fall kan kräva att man tar vattendrivande medicin.
  
• Sömnbesvär. Ta i första hand en promenad på kvällen, och bara i undantagsfall medicin.

Allt det som beskrivs ovan brukar försvinna ganska snabbt, förutom röksuget och den ökade aptiten. Det får man i regel försöka att handskas med under en längre tid.

Källa: www.sjukvardsradgivningen.se


Med vänlig hälsning


Karin Enock, Livskris.com
Utbildnings- och verksamhetsansvarig