Motion - Fysisk aktivitet förbättrar hälsan

Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt, högt blodtryck, övervikt, benskörhet och åldersdiabetes. Den som regelbundet är fysiskt aktiv och inte röker lever i genomsnitt tio år längre än den som är inte rör på sig alls och samtidigt röker.

Regelbunden fysisk aktivitet leder också till att man mår bättre genom att man blir avstressad samtidigt som man får mer ork och energi. För många äldre kan regelbunden fysisk aktivitet förbättra hälsan vilket gör att man klarar sig längre hemma utan hjälp.

För att hälsan ska bli bättre behöver man inte träna hårt, utan det räcker med 30 minuters promenad fem till sex gånger i veckan. De som är fysiskt inaktiva har mest att vinna på att börja motionera, eftersom hälsan förbättras mest om man är otränad.

De flesta rör sig för lite

Under 1900-talet har allt fler blivit fysiskt inaktiva. Många har ett stillasittande arbete och fritiden tillbringas till stor del framför TV:n eller datorn. Idag är fler än hälften av alla vuxna svenskar inte tillräckligt fysiskt aktiva, och många motionerar aldrig. För dem är risken störst att drabbas av välfärdssjukdomar och en för tidig död. Enligt vissa beräkningar dör närmare 10 000 svenskar varje år till följd av för lite fysisk aktivitet, och ungefär vart tredje fall av åldersdiabetes har samma orsak.

Vi väger allt mer

Drygt var tredje svensk är överviktig och omkring tio procent lider av fetma, vilket betyder att de har ett så kallat BMI över 30. Femtioåringen idag väger åtta kilo mer än för 40 år sedan, vilket framför allt beror på att de flesta rör på sig mindre nu för tiden. En särskilt stor hälsorisk är att ha en så kallad "kalaskula" med fettansamling runt buken.

Läs mer om fetma och BMI i Sjukvårdsrådgivningen.se.

Vanorna skapas tidigt

Övervikt är ett växande problem bland barn och ungdomar, trots att två tredjedelar av alla pojkar och hälften av alla flickor idrottar regelbundet under någon del av uppväxten. De ungdomar som rör sig för lite behåller ofta den livsstilen när de blir vuxna. Det ökar risken för övervikt som vuxen.

Skelettets mognad och uppbyggnad sker under de tidiga tonåren. Därför är det särskilt viktigt med fysisk aktivitet i den åldern. Ungdomar behöver någon form av fysisk aktivitet varje dag. Idag finns det vanligen bara två schemalagda timmar med "idrott och hälsa" i veckan i den svenska skolan. Att gå eller cykla till skolan om man har möjlighet är därför extra värdefullt.

Aldrig för sent att motionera

Det är aldrig för sent att börja motionera. Undersökningar har visat att 70-90-åringar kan få bättre hälsa av regelbunden träning. Äldre människor som börjar träna märker ganska snabbt att de gör stora framsteg på grund av att de ofta har varit inaktiva under en längre tid.

Kroppen är gjort för rörelse

Människan har som art existerat i ungefär 200 000 år och har under nästan hela den tiden varit fysiskt aktiv som jägar- och samlarfolk. De människor som började med jordbruk och boskapsskötsel för cirka 10 000 år sedan hade i stort sett samma arvsmassa som vi har idag. Jordbruket gjorde att maten fanns inom räckhåll på ett helt annat sätt än tidigare, men fortfarande krävdes mycket fysisk aktivitet för att försörja sig. Fram till 1930-40-talet levde fortfarande fyra av fem svenskar på landsbygden och det krävdes kroppsarbete för att klara uppehället.

Människokroppen är alltså konstruerad för rörelse och fysisk aktivitet. De senaste hundra åren av tekniska landvinningar och industrialisering har ändrad livsstilen på ett sätt som leder till utveckling av många sjukdomar.

Kroppen varnar inte när man är för inaktiv

När man är hungrig och trött signalerar kroppen att man ska äta och sova. Sådana varningssignaler finns inte när man är för stillasittande och inaktiv eftersom människan inte haft några behov av det under sin utveckling.

Stora samhällskostnader

På grund av att de flesta svenskar inte rör på sig tillräckligt mycket orsakar det stora kostnader för samhället i form av vård, rehabilitering, sjukfrånvaro, produktionsbortfall, sjukpenningkostnader, förtidspensionering med mera. Troligen kommer antalet människor med åldersdiabetes att fördubblas under de kommande tio åren, och en stor del av dessa skulle slippa bli sjuka genom ökad fysisk aktivitet.

Även de totala kostnaderna för sjukskrivning skulle minska med flera miljarder kronor om alla motionerade mer. Fysisk aktivitet skulle också kunna ersätta stora delar av läkemedelskostnaderna för övervikt, måttligt förhöjt blodtryck, lättare nedstämdhet, ångest, oro och sömnlöshet.

Arbetsgivare tjänar på fysisk aktivitet

Undersökningar har visat att företag som satsar på fysisk aktivitet för sina anställda kan få igen fem till nio kronor per satsad krona i form av minskade kostnader för sjukfrånvaro. Undersökningar visar även att personalomsättningen minskar. Om man är vältränad ökar prestationsförmågan även om man har ett stillasittande kontorsarbete. Detta kan bero på att syreupptagningen som påverkan hjärnans arbetskapacitet och förmågan att lösa problem förbättras av regelbunden fysisk aktivitet.

Hur förbättras hälsan av fysisk aktivitet

Om man motionerar regelbundet blir man friskare och mår bättre eftersom fysisk aktivitet

• minskar risken att bli sjuk och dö i förtid av hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar, som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige
• fördröjer och förhindrar utvecklingen av högt blodtryck
• minskar risken för bröst- och tjocktarmscancer
• minskar risken för typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes, som kan orsaka sämre syn och blindhet samt leda till amputationer, njurskador, bensår och dålig blodcirkulation
• minskar risken för benskörhet och fallolyckor hos äldre, vilket är den största orsaken till höftledsfrakturer
• lindrar ledsmärtor och andra besvär från rörelseorganen, som är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning
• lindrar och förebygger ångest, oro, sömnsvårigheter och lättare depressioner
• motverkar och behandlar övervikt och fetma, som ökar kraftigt i västvärlden.

Källa: www.sjukvardsradgivningen.se


Med vänlig hälsning


Karin Enock, Livskris.com
Utbildnings- och verksamhetsansvarig