Forts. från föregående nyhetsbrev.

Alkoholberoende - hur söker man hjälp?

Första steget är att erkänna inför sig själv att man behöver hjälp. Det kan vara att man undrar om man dricker för mycket, att man vill få hjälp att minska sitt drickande, eller få behandling mot alkoholberoende. Man kan ta kontakt med vården bara för att få veta vilka möjligheter som finns, antingen för egen del eller när man oroar sig för någon anhörig som dricker för mycket.

Det finns flera ställen dit man kan vända sig för att få råd och vägledning. I första hand vänder man sig till sin vårdcentral eller företagshälsovård om man har tillgång till en sådan. Man kan också vända sig till en öppenvårdsmottagning inom beroendevården om sådan finns där man bor. Läkaren kan erbjuda stödjande samtal och behandling. Man kan till exempel få remiss till en alkoholklinik eller psykiatrisk mottagning. I många kommuner finns det också speciella mottagningar för människor med alkoholproblem. Detta kan man i så fall få reda på genom att kontakta socialbyrån där man bor.

Telefonnummer hittar man i telefonkatalogens blå sidor. Man kan också ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig. Läkare på vårdcentral kan hjälpa till att hitta rätt ställe att få hjälp på.

Konkreta råd i god tid kan hjälpa

Om man dricker mycket, men ännu inte har blivit alkoholberoende, kan rådgivning i samband med en läkarundersökning vara till hjälp. Om man till exempel har högt blodtryck eller dåliga levervärden på grund av sina alkoholvanor, så kan dessa värden bli bra igen genom att man minskar sitt drickande. Det kan räcka med att läkaren eller annan vårdpersonal uppmärksammar att man dricker för mycket och uppmuntrar till att minska drickandet. Men ofta söker man inte hjälp för sina problem, eller gör det i ett sent skede när det kan vara svårare att komma till rätta med problemen.

För att denna typ av behandling ska ge goda resultat är det viktigt att man får en bra relation till läkaren eller annan vårdpersonal. Det kan ta lång tid att bli fri från ett missbruk. Ofta behöver man få prata med någon om vilken roll alkoholen spelar i ens liv. Att bara bli informerad om hur skadlig alkoholen är hjälper sällan, men om man har en önskan om att må bra och bli frisk kan det vara startpunkten för att ta itu med sitt alkoholmissbruk.

Effektiv behandling finns

I dag finns flera behandlingsmetoder som kan minska alkoholkonsumtionen och de problem som alkoholen för med sig. Till de mest effektiva psykologiska behandlingarna vid alkoholberoende hör bland annat kognitiv beteendeterapi, tolvstegsmodellen samt vissa typer av familjeterapi och gruppbehandlingar.

Läs mer i Sjukvårdsrådgivningen.se om psykoterapi.

Vissa läkemedel hjälper vid särskilda problem

Två nya läkemedel, Campral och Revia, kan ha effekt vid alkoholberoende genom att göra så att man dricker mindre. För att få så bra effekt som möjligt bör man få läkemedlen i kombination med någon av de psykologiska behandlingarna som hjälper vid alkoholberoende.

Läkemedlet Antabus ger illamående och starkt obehag när man dricker alkohol. För att vara effektivt bör det tas under övervakning. Det innebär oftast att tabletterna portioneras ut dagligen eller några gånger i veckan av vårdpersonal eller den kontaktperson som man har på alkoholmottagningen, vårdcentralen eller den psykiatriska mottagningen. Inopererade Antabus-kapslar har däremot ingen medicinsk effekt.

Det är vanligt att man är nedstämd och har ångest vid alkoholberoende. Mot dessa besvär kan antidepressiva läkemedel ibland hjälpa. Det ångestdämpande läkemedlet Buspar kan också ha effekt. Dessa mediciner har fördelen att de inte är beroendeframkallande. Någon säker effekt mot själva alkoholberoendet har däremot inte visats.

Läs mer i Sjukvårdsrådgivningen.se om läkemedel vid alkoholberoende.

Svåra abstinensbesvär måste behandlas

När man är alkoholberoende och slutar dricka kan man drabbas av abstinensbesvär av olika svårighetsgrad som är kroppens reaktion på att tillförseln av alkohol upphör.

Svåra abstinensbesvär kan leda till döden om de inte behandlas, som abstinensepilepsi och delirium tremens. Måttliga och lätta absinensbesvär kan minska vid behandling eller gå över av sig själv.

Om man är svårt alkoholberoende är det inte ovanligt att drabbas av ett epilepsianfall en till två dagar efter att man har slutat dricka, så kallad abstinensepilepsi. Då blir man medvetslös, får kramper och muskelryckningar. Människor med svårare alkoholberoende som har druckit under lång tid kan också få epileptiska anfall om de börjar dricka mindre.

Viktigt att inte bli beroende av nya läkemedel

Om man har svår abstinens behandlas man på sjukhus ofta med läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner, ångestdämpande och lugnande medicin. Dessa mediciner kan i sig vara beroendeframkallande, men det övervakas noga så att man inte går från ett beroende till ett annat.

Om man har lindrigare abstinens kan man behandlas på vårdcentral eller hos företagshälsovården, ibland med sådana lugnande läkemedel och sömnmedel som i motsats till bensodiazepiner inte är beroendeframkallande.

Återfall är vanligt på vägen att bli frisk

De flesta får ett eller flera återfall när de försöker komma ur sitt alkoholberoende. Läkaren och författaren Lars Söderling har beskrivit tillfrisknandet som en process utan slut: "Störningar, uppehåll och svårigheter på vägen behöver inte innebära något farligt eller leda till att man förlorar hoppet. De kan bero på osäkerhet i vägvalet, behov av att ta några steg tillbaka och välja en annan väg eller på att vägen är ojämn och krokig. Ibland står man stilla och fyller på bränsle eller reparerar motorn. Om man spårar ur, som vid ett återfall, behöver det inte betyda annat än ett visst mått av möda för att komma upp på spåret igen och fortsätta. Ett eventuellt avbrott i denna resa skall därför inte som ses ett misslyckande".

Självhjälpsgrupper kan ge stöd

En självhjälpsgrupp är en sammanslutning av människor som delar ett gemensamt problem. Deltagarna både ger och tar emot hjälp. Forskning har visat att det finns en läkande kraft både i att ta emot hjälp, och att själv ge hjälp. Flera av de som deltar i en självhjälpsgrupp löper en mindre risk att drabbas av återfall i alkoholmissbruk.

I en självhjälpsgrupp kan man få hjälp med att förbättra sin självbild eller hitta lösningar för egen del genom att till exempel hjälpa en annan människa med likartade problem

Länkar till olika självhjälpsgrupper finns i kapitlet "Fördjupning och länkar".

Anonyma Alkoholister

Anonyma Alkoholister, AA, är en av de mest kända självhjälpsgrupperna för alkoholister. Den bildades i USA i mitten av 1930-talet, och kom till Sverige tjugo år senare. AA vänder sig till alkoholister som har en önskan att vara nyktra. Rörelsen bygger på att man är anonym. Det gör att det inte finns något medlemsregister och inte heller någon traditionell uppbyggnad med ordförande och styrelse. AA är självförsörjande och tar inte emot bidrag från exempelvis stat och kommuner. AA-grupper finns i nästan alla kommuner. Mycket av tänkandet inom AA kommer igen i den så kallade Minnesotamodellen som är en behandlingsmetod.

Tolvstegsprogrammet
AA har ett handlingsinriktat program som innehåller tolv förslag på åtgärder för hur man som alkoholist ska kunna leva nykter. Utgångspunkten är att man som alkoholist har blivit maktlös inför alkoholen som har tagit kontroll över livet. Det leder till att man måste avstå från alkohol och andra droger för resten av livet. Man avlägger inte ett livslångt nykterhetslöfte, men man lovar inför sig själv att vara nykter en dag i taget. Kamratstöd och andlighet är enligt AA viktiga redskap för att kunna fortsätta att vara nykter. Som medlem går man regelbundet på AA-möten.

Länkarna

Närbesläktat med Anonyma Alkoholister är Länkrörelsen. Länkarna betonar inte anonymitet på samma sätt som AA, och har en mer socialt inriktad verksamhet.

Särskilda mottagningar för kvinnor

Kvinnor med alkoholproblem har i större utsträckning än män psykiska symtom. De söker inte lika ofta som män vård för sina alkoholproblem, vilket delvis kan bero på att omgivningen ofta har en mer dömande syn på kvinnligt missbruk. I vissa kommuner och landsting finns det särskilda kvinnomottagningar, eller vårdavdelningar för enbart kvinnor.

Anhöriga behöver också hjälp

När någon i en familj dricker för mycket skapar det ofta starka känslor av stress, osäkerhet, fruktan, rädsla och ilska. Situationen gör ofta att familjemedlemmarna drabbas av olika psykosomatiska sjukdomar, det vill säga kroppsliga sjukdomar som förvärras av psykiska faktorer, och psykiska problem som depressioner. Därför har behandlingen allt mer börjat innefatta även familjen. Vid flera behandlingshem ordnas särskilda familjeveckor och stöd till vuxna anhöriga finns också vid många av landstingens alkohol- och beroendekliniker. Det finns också flera grupper för människor som varit eller är barn till alkoholister. I grupperna får man dela erfarenheter med andra.

Källa: www.sjukvardsradgivningen.se


Med vänlig hälsning


Karin Enock, Livskris.com
Utbildnings- och verksamhetsansvarig