När alkoholen blir ett problem

Många kan dricka måttligt med alkohol hela sitt vuxna liv utan att få problem. Andra trappar gradvis upp drickandet och blir så småningom beroende av alkohol. Alkohol är den drog som används mest i Sverige och som orsakar flest problem. Det kan vara svårt att sluta dricka även om man själv vill. Bara att erkänna sina problem kan vara mycket svårt. Men det finns hjälp att få och man har allt att vinna på att försöka.

Alkoholproblem finns inom alla åldrar, yrkesgrupper och sociala sammanhang. Kanske går tanken främst till mannen på parkbänken när man tänker på människor som är beroende av att dricka alkohol, men missbruket syns inte utåt på de flesta utan sker ofta i det fördolda.

Både hjärnan och kroppen påverkas

Alkoholberoende är en sjukdom som oftast utvecklas under en längre tid. Kroppen vänjer sig vid att man regelbundet dricker mycket alkohol, och därför blir det till slut svårt att sluta dricka.

Alkohol påverkar stora delar av hjärnan, speciellt genom att störa signalöverföringen i nervcellerna. De signalämnen som mest berörs är dopamin, GABA och glutamat, men även serotonin påverkas. När signalöverföringen i hjärnan störs försämras omdömet och hämningar släpper. De delar av hjärnan som styr lustkänslor och belöningssystem aktiveras, och därför är det lätt att bli beroende av alkohol. Man kan också bli beroende i och med att alkoholen dämpar oro och ångest. Vid små mängder alkohol brukar den stimulerande effekten dominera, och vid stora mängder den dämpande.

Om man dricker mycket alkohol kan det bidra till att man får problem med hälsan och drabbas av olika sjukdomar. Det kan även vara svårt att arbeta i samma utsträckning som tidigare. Drickandet går ut över familj, vänner och anhöriga som lider av bråk och svikna löften.

Om man dricker mycket alkohol under lång tid kan man få abstinensbesvär när man slutar dricka. De yttrar sig som ångest och oro, svettningar, darrningar, hjärtklappning, illamående och sömnproblem. Vanligen försvinner besvären efter ett par dagar, men även efter att man har blivit fri från sitt missbruk kan besvär komma och gå och ibland leda till att man börjar dricka igen.

När är man beroende?

Gränsen mellan att dricka lagom, dricka för mycket och vara alkoholberoende är flytande och varierar från person till person. Det kan också handla om vilka vanor man har, stress, livskris eller helt enkelt inte tillräcklig kunskap om alkoholens verkan och risker. Ett tecken på att något är fel är när familjen eller omgivningen reagerar. Inom sjukvården får man diagnosen alkoholberoende om minst tre av följande kriterier stämmer:

• Man måste dricka mer alkohol för att bli lika berusad som tidigare. Om man blir full ofta kommer man att tåla mer och mer, och efter tillräckligt lång tid kan man bli beroende.
  
  
• Man får abstinensbesvär när man slutar dricka. Dagen efter att man har druckit kanske man måste ta en återställare för att må bra igen.
  
  
• Man dricker mer alkohol eller dricker under längre tid än vad man hade tänkt.
  
  
• Man har gjort flera misslyckade försök att begränsa drickandet.
  
  
• Man ägnar mycket tid åt att få tag på och dricka alkohol, och åt att återhämta sig efter att man har druckit. Tankarna kretsar kring alkohol.
  
  
• Man struntar i viktiga aktiviteter i yrket eller på fritiden på grund av drickandet.
  
  
• Man fortsätter att dricka trots att man har både kroppsliga och psykiska besvär som återkommer.

Andra varningssignaler kan vara att man inte erkänner hur mycket man dricker, inte ens för sig själv. Man kanske ser till att det alltid finns alkohol hemma och hittar ursäkter för att dricka. Det kan också vara så att man funderar på att ha vita veckor och pratar om att sluta helt någon gång längre fram när det "passar bättre".

Det förrädiska är att beroendet smyger sig på gradvis utan att man kanske själv märker det. Sedan kan det bli mycket starkt, både fysiskt och psykiskt. I början tycker man inte att man har några problem alls, men sedan hopar sig problem med anhöriga, ekonomin och arbetet. Man känner sig som en slav under drickandet och drivs på ett tvångsmässigt sätt till att fortsätta dricka trots att man vet att det förstör ens liv. När man väl har börjat dricka tappar man kontrollen och kan inte sluta.

Skillnaden mellan missbruk och beroende

När man missbrukar alkohol har kroppen inte vant sig på samma sätt vid att regelbundet få mycket alkohol som när man är alkoholberoende. Vid missbruk varierar det hur mycket alkohol man dricker och hur ofta det sker. Ofta missbrukar man alkohol under en kortare period i livet, till exempel tonåren, eller så utlöses det av svåra händelser som en skilsmässa. Vanligtvis övergår man till att dricka mer kontrollerat efter en tid. Missbruket kan ändå orsaka allvarliga problem om man till exempel kör bil berusad eller hamnar i bråk. Precis som alkoholberoende går missbruk ut över familj, vänner, anhöriga, ekonomin och arbetet. Missbruk kan också leda till att man blir beroende.

Högkonsumtion och intensivkonsumtion

Ibland är det svårt att avgöra när ett socialt accepterat drickande övergår till att bli missbruk eller alkoholberoende. Att man dricker mycket behöver inte heller betyda att man är alkoholberoende eller missbrukare. Inom sjukvården används begreppen högkonsumtion och intensivkonsumtion för att få en uppfattning om vad som är "mycket".

Högkonsumtion innebär för kvinnor att man dricker minst 2 flaskor vin, 9 burkar starköl eller 50 cl sprit per vecka. För män innebär det minst 3 flaskor vin, 12 burkar starköl eller 75 cl sprit per vecka.

Intensivkonsumtion betyder att man dricker minst en flaska vin, eller fyra burkar starköl, eller 18 cl sprit vid samma tillfälle. Då ökar risken för olyckor och sociala problem, men också för kroppsliga skador och alkoholberoende. Högkonsumtion och intensivkonsumtion kallas ibland riskbruk, vilket innebär att man dricker så pass mycket att man ligger i riskzonen för olika kroppsliga eller psykiska störningar, och på längre sikt också ett alkoholberoende.

Människor blir olika lätt beroende

Var gränsen går när man blir beroende varierar från person till person. Vissa kan dricka mycket i flera år utan att drabbas, medan andra blir beroende på kort tid. Därför är det svårt att jämföra sig med andra.

Det finns stora skillnader mellan hur olika människor påverkas av alkohol. En del personer får mest positiva känslor som glädje, upprymdhet och blir mer utåtriktade. Andra reagerar med att bli trötta, retliga, aggressiva och kanske nedstämda redan när de har druckit lite alkohol. Risken för att bli alkoholberoende är betydligt mindre när alkoholens dämpande roll är störst.

Eftersom människor är olika känsliga för alkoholskador är det inte bara mängden alkohol som avgör hur stor risken är. En person kan snabbt få allvarliga skador, medan en annan kan dricka lika mycket under lång tid utan att få problem. Men i de flesta fall finns det ett klart samband mellan alkoholskador och att man dricker mycket under lång tid.

Alkoholberoende kan vara ärftligt

Frågan om hur mycket arv och miljö betyder för risken att utveckla ett alkoholberoende har länge varit omdiskuterad. Man ärver inte alkoholberoende, men forskning har visat att det är ärftligt till viss del. Så mycket som en fjärdedel eller mer av utvecklingen av alkoholberoende kan bero på ärftliga faktorer. De tillsammans med miljöfaktorer som till exempel stress ökar risken för att man blir alkoholberoende. Det är alltså vanligare att barn till föräldrar med alkoholproblem blir beroende själva. Särskilt om pappan är alkoholberoende finns det risk för att hans barn ska bli alkoholberoende tidigt. Socialt stöd och positivt engagemang från föräldrar och andra vuxna minskar risken att barn ska bli beroende av alkohol.

Om man har ärftlighet för alkoholberoende kan man ibland ha en medfödd hög toleransnivå. Det betyder att man kan dricka mycket utan att bli full och till exempel tappa balansen. Dessutom får man inte något plågsamt bakrus efteråt.

Miljöfaktorer och personlighetsdrag har betydelse

Även om det finns en ärftlig risk för alkoholberoende, spelar miljöfaktorer alltid en stor roll för om man ska bli beroende av alkohol.

Det tycks inte finnas någon särskild personlighetstyp som löper större risk att bli alkoholberoende. Däremot finns det två personlighetsdrag som ökar risken för beroende. Det är dels personer med låg självkontroll och som är aggressiva, dels personer med problem som depression, ångest eller sömnstörningar.

Familj och anhöriga drabbas också

Alkoholberoende drabbar inte enbart den som dricker, utan berör hela familjen och påverkar relationer till arbetskamrater, släkt och vänner. Många gånger innebär livet tillsammans med någon som har alkoholproblem att man själv sakta flyttar sina gränser tills det till slut har gått väldigt långt. Ofta är det de som står närmast som har svårast att inse att någon man tycker om är beroende av alkohol.

Livet i en familj där någon är alkoholberoende brukar av de inblandade beskrivas som kaotiskt, inkonsekvent och oförutsägbart. I takt med att den som dricker blir alltmer isolerad och fokuserad på sig själv och sitt drickande, är det vanligt att familjen försöker skydda sig själv genom att isolera sig från omvärlden och avgränsa sitt umgänge.

Barn till föräldrar med alkoholproblem kanske försöker vara hemifrån så mycket som möjligt, vågar inte ta med kompisar hem och försöker på andra sätt dölja vad som pågår. Man kastas mellan känslor av hopp, förtvivlan, ilska och besvikelse när löften bryts. Vissa barn försöker på olika sätt få sin förälder att sluta dricka genom att till exempel ringa polisen, rymma hemifrån, vara extra duktiga i skolan eller hota att göra sig själva illa.

Som anhörig lider man av att se någon man tycker om förstöra sig själv och hela sitt liv. Extra jobbigt blir det om problemen förnekas eller skrattas bort. Man kan också känna skam och skuld över att någon man bryr sig om dricker för mycket, eller bli anklagad för att lägga sig i.

Hur vanligt är alkoholberoende?

Det är inte klarlagt hur stor andel av befolkningen som är alkoholberoende. En vanlig bedömning är att det rör sig om 1 av 20 män och hälften så många kvinnor. Många har familj, arbete och en ordnad ekonomi.

Sluta dricka för gott

Om man blir beroende av alkohol måste man helt sluta dricka för att bli fri från beroendet. Även om man har varit nykter i flera år är risken stor att man får återfall om man smakar alkohol.

Alkoholen dödar många fler än trafiken

Alkoholskador är ett stort folkhälsoproblem. Ungefär 4 000 dödsfall per år i Sverige har ett nära samband med alkohol. Det är mer än fem gånger fler än de som dödas i trafikolyckor, som också ofta sker till följd av alkoholpåverkan.

Bland ensamboende medelålders män är skador som beror på alkohol den vanligaste dödsorsaken.

Källa: www.sjukvardsradgivningen.se


Med vänlig hälsning


Karin Enock, Livskris.com
Utbildnings- och verksamhetsansvarig