Forts. från föregående nyhetsbrev.

Stress - Hjärnan upplever hot

Om en människa uppfattar en situation som psykiskt påfrestande och stressframkallande beror på hur hjärnan tolkar upplevelsen. Tolkningen är olika för olika personer och beror bland annat på våra tidigare erfarenheter, utbildning, personlighetsdrag, och socialt stöd i vår omgivning. Det är alltså inte konstigt att vi klarar av olika mycket påfrestningar, och reagerar olika starkt i stressade situationer.

Inte bara en orsak

Det finns många faktorer som bidrar till att man blir stressad, och därför är det är viktigt att se till hela sin livssituation om man mår dåligt av stress. Även om arbetslivet är en viktig orsak till stress så är det också vanligt att relationer och familjelivet spelar en större roll än vad man tror. Dessutom påverkar naturligtvis den individuella förmågan att hantera och bemästra jobbiga situationer hur stressad man blir.

Sättet att hantera stress påverkar

Man kan reagera på olika sätt i påfrestande situationer. Vissa sätt kan lindra på kort sikt, men bidrar i längden till att försämra hälsan. Exempel är när man dämpar stress med alkohol, nikotin, droger eller mat.

Det är också vanligt att försvara sig mot stress genom att förneka att den finns och inte lyssna till kroppens signaler. Om man länge har misslyckats med att klara av stressen leder det lätt till att man ger upp och avstår från att förändra sin situation fast det skulle behövas.

Personlighetsdrag påverkar

Forskning har visat att tävlings- och konkurrensinriktade personer löper större risk att utveckla stressrelaterade sjukdomar. Det brukar kallas för typ A-beteende och kännetecknas av att man ofta är otålig, rastlös och jobbar mycket. Om man dessutom är lättirriterad, fientlig och aggressiv är risken ännu större för att drabbas av sjukdom som beror på stress.

En annan personlighetstyp har ett så kallat typ D-beteende som också ökar risken för stress. Det är personer som är hämmade och tillbakadragna i sociala sammanhang, och som ofta är tungsinta och oroliga.

Har man däremot ett typ B-beteende är man mer skyddad mot stressrelaterade sjukdomar. Då tar man det ofta lugnt och oroar sig inte alltför mycket. Man är inriktad på samarbete, kan ha tillit till andra och tydliga, men inte orimliga, målsättningar.

Arbetslivet och den sociala miljö man lever i kan förstärka eller förminska den personlighetstyp man är.

Könsroller kan spela in

Kvinnor med låg utbildning har oftare ensidiga och tunga arbetsuppgifter som kan bidra till att de har svårare att varva ned. Om man har svårt att varva ner så utsätts kroppen för stress även när man är ledig. Det finns också en tendens till att kvinnor tänker på jobbet hemma och tvärtom. Kvinnor har dessutom ofta en högre total arbetsbörda än män, eftersom de ofta gör mer av hemarbetet.

Höga krav med få kontrollmöjligheter

Det är när kraven är höga utan att man kan påverka situationen som stressen blir svår. Stress uppstår också när det är stora skillnader mellan vad man upplever för krav från omgivningen och vad man tycker att man kan klara av. Det kan både gälla när kraven är för höga, eller för låga. Till exempel kan stressreaktioner utlösas när kraven på kompetens och kunskap i arbetet är högre än den kunskap och kompetens man har.

Man har också sett att stressrelaterade sjukdomar kan uppkomma om det uppstår en obalans mellan hur mycket man måste prestera och vad man tycker sig få för belöning. Belöningen behöver inte vara pengar, utan är ofta social status, uppskattning, möjligheter till utbildning eller karriärmöjligheter. Men det finns gränser för hur mycket man kan jobba även om man får rätt typ av uppskattning och stimulans.

Att arbeta i ineffektiva organisationer utan tydliga mål är stressande.

Konflikter mellan olika roller

Det kan vara väldigt stressande att kombinera rollen som en god förälder eller partner med en yrkesroll där man förväntas arbeta övertid eller resa bort ofta i tjänsten. För många roller som inte går att förena leder till ett ständigt kompromissande, som kan vara väldigt stressframkallande.

Dåligt socialt stöd och mobbning

En rad studier har visat att brist på socialt stöd tydligt ökar risken för sjukdomar och för tidig död. Det är mycket stressande att inte ha tillgång till andra människors råd och stöd. Ett bra socialt nätverk har däremot en stressdämpande funktion som gör att man kan klara fler påfrestningar. Den som blir nedtryckt, kränkt och känner sig utanför utsätts för stor stress.

Arbetslöshet eller otydliga arbetsuppgifter

Brist på arbete eller meningsfull sysselsättning upplevs av många som en stor påfrestning för hela livssituationen. Om man har låg utbildning ökar risken för att man inte får tillräckligt stimulerande arbetsuppgifter och möjligheter att påverka sitt arbete.

Den som har ett arbete som ständigt omorganiseras kan bli stressad av att det är svårt att finna sin roll i den nya organisationen.

Dåligt med sömn och tidspress

Om man inte får tillräckligt med vila under nattens timmar blir man mer mottaglig för stress. Natt- eller skiftarbete kan leda till att sömnen blir störd och på sikt göra en människa mer stresskänslig.

Stress utlöses ofta i situationer där man ständigt tvingas kämpa mot klockan med risk att inte hinna färdigt.Om man har ett nedsatt hälsotillstånd och dålig kondition kan det leda till att man stressas av påfrestningar som man annars skulle ha klarat av bättre.

Teknikstress

Ett vanligt stressmoment som kan uppstå bland annat när man inte tycker sig kunna tillräckligt om datorer och ny teknik. Samtidigt känner man krav och förväntningar på att behärska området.

Man kan också bli stressad om tekniska apparater och datorer inte fungerar som de ska. Monotona och ostimulerande arbetsuppgifter framför en bildskärm kan också framkalla stress om man inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Källa: www.sjukvardsradgivningen.se


Med vänlig hälsning


Karin Enock, Livskris.com
Utbildnings- och verksamhetsansvarig