Forts. från föregående nyhetsbrev.

Stress börjar i hjärnan

När en människa utsätts för olika typer av krav, utmaningar och påfrestningar så tolkar hjärnan informationen. Tolkningen är individuell och olika människor reagerar olika starkt även om de utsätts för samma påfrestningar.

Om upplevelsen känns olustig skickar hjärnan ut stressimpulser genom kroppens stress-system som består av nerver och hormoner. Impulserna sätter igång en mängd olika reaktioner i kroppen för att hjälpa den att ta itu med det som är stressigt.

Hormoner utsöndras

De organ som framför allt gör att kroppen reagerar på stress är det sympatiska nervsystemet och binjurarna. Det sympatiska nervsystemet tillhör kroppens så kallade autonoma nervsystem, som man inte kan kontrollera med viljan. När man blir stressad skickar det sympatiska nervsystemet ut nervimpulser från hjärnan, längs ryggraden och ut till kroppens organ, som reagerar med till exempel smärta.

Binjuren är ett livsviktigt organ som sitter strax ovanför njurarna, och som tillverkar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol.

Flera kroppsdelar påverkas

Genom nerverna i det sympatiska nervsystemet och stresshormonerna från binjurarna påverkas en mängd olika organ och funktioner i kroppen:

Hjärta och blodkärl
Hjärtat slår snabbare och kraftigare för att mer blod ska kunna pumpas runt till de organ som behöver extra blod under stressen. Samtidigt dras blodkärlen ihop och blodets levringsförmåga ökar. Det är en slags beredskap ifall kroppen skulle utsättas för skador som ger blödningar.

Lungor
Andningen blir snabbare och djupare så att syresättningen av blodet ökar i muskler och andra organ.

Muskler
Musklerna spänns när kroppen förbereder sig för att kämpa eller fly.

Mage och tarmar
Blodet omfördelas från mage, tarm och vissa inälvor till muskler, hjärta och lungor. Stress frisätter också fettsyror och socker som ger energi till muskler och organ, och halten av skadligt kolesterol ökar.

Immunförsvaret
Vid kortvarig stress stärks immunförsvaret som skydd mot angrepp. Men vid långvarig stress utan återhämtning försvagas det istället.

Hormoner
Långvarig stress gör att höga halter av stresshormoner utsöndras samtidigt som mängden könshormoner och tillväxthormon i blodet minskar.

Kamp eller flykt

Stressforskare har visat att kroppen reagerar på stress på två sätt, genom att antingen vilja kämpa eller fly. Kampreaktionen gör att nervaktiviteten i det sympatiska nervsystemet och utsöndringen av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin i blodet ökar. Man får förhöjda blodfetter, en ökad puls och ökat blodtryck. Om stressmomentet försvinner snabbt kan kroppen återgå till det normala igen utan att det ger några speciella hälsorisker.

Om man inte blir av med stressen måste däremot kampen fortsätta. Det betyder att det sympatiska nervsystemet överansträngs och att höga nivåer av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin blir kvar i kroppen. Hormonerna ger en hög puls och ett höjt blodtryck. Det kan på lång sikt påverka hälsan negativt.

Flyktreaktion när man saknar kontroll

Om stressen känns överväldigande och omöjlig att kontrollera uppstår istället en flyktreaktion. Man känner sig beroende av andra, uppgiven, hjälplös, orolig och deprimerad.

Vid denna typ av stressreaktion ökar aktiviteten i hjärnan som gör att hormoner skickas ut till binjuren. Binjuren ökar då produktionen av kortisol i kroppen, medan produktionen av könshormonet testosteron, insulin och tillväxthormon minskar. Kortsiktigt får kroppen mer energi i form av blodsocker och fria fettsyror. Men det kan i längden leda till att man känner sig orkeslös och saknar energi, får svårt att minnas och att koncentrera sig.

Kroppen gasar och bromsar

Vid kortvarig stress leder insöndring av adrenalin och noradrenalin i kroppen till att kroppen "gasar". Kroppen går upp i varv och förmågan att hantera stressen förbättras.

Samtidigt insöndras också hormoner som reparerar och lugnar kroppen, till exempel oxytocin som har en lugnande verkan. Kroppen "bromsar".

När den akuta stressen upphör lättar alltså kroppen på "gasen", och "bromsen" gör att kroppen återhämtar sig. Men vid långvarig stress gasar kroppen, samtidigt som bromsverkan försvinner. Halten av återhämtningshormoner minskar. Det är då risken för negativa hälsoeffekter av stressen uppstår.

Sjukdomar och besvär som orsakas av stress

Stress som återkommer ofta, som är långvarig eller som är intensiv, är skadlig och kan ge upphov till sjukdomar. Det beror på att man har stresshormoner i kroppen och på att det sympatiska nervsystemet får arbeta för mycket.

Exempel på stressrelaterade tillstånd är hormonstörningar som kan leda till övervikt och högt blodtryck, eller hjärt- och magproblem. Läs mer om vilka sjukdomar, symtom och problem som orsakas av stress i kapitlet Fördjupning och länkar.

Källa: www.sjukvardsradgivningen.se


Med vänlig hälsning


Karin Enock, Livskris.com
Utbildnings- och verksamhetsansvarig