Ensamhet

Behovet av gemenskap är grundläggande mänskligt. Alla känner vi oss ensamma då och då. 

Ibland kan ensamheten bli extra smärtsam, pågå under längre tid och kännas bottenlös. Då är det svårt att ta sig ur känslan och den påverkar hela vardagen.

Trots att vi i en storstad som Stockholm lever tätt inpå varandra är det många som känner sig ensamma. Människor springer förbi varandra på gatorna och ingen frågar vem du är eller hur du mår. Du är helt anonym. I en värld där det verkar viktigt att vara omtyckt och populär kan det kännas svårt att erkänna att man känner sig ensam och längtar efter gemenskap.

Ibland känns det som om ingen lyssnar på en eller över huvud taget ser en. Andra gånger känns det som om ingen förstår, även om de försöker lyssna. Upplevelsen av ensamhet behöver inte ha med yttre omständigheter att göra. Du kan lida av ensamhetskänslor trots att du har människor omkring dig.

Många av oss kan då och då känna oss otillräckliga när det gäller att skapa relationer. Du kanske är blyg och håller dig för dig själv, fastän du längtar efter gemenskap. Eller också försöker du träffa vänner och bygga relationer, men känner inte att det lyckas.

Olika perioder i livet

Ensamhet kan vara något som drabbar dig under någon särskild period i livet. Det kan vara när du mist en vän eller partner som betytt mycket för dig, eller när barnen flyttat ut. Vid en livskris är det vanligt att känna en stor ensamhet. Du kan också känna att du har blivit lämnad ensam med ett stort ansvar, till exempel som ensam förälder, eller känna dig övergiven med stora uppgifter på ditt arbete.

Fysisk ensamhet

En särskild sida av ensamhet är att sakna fysisk kontakt med andra. Det kan kännas genant att berätta att man längtar efter att någon bara klappar en på kinden eller tar en i handen. Men beröring är också en viktig del av den känsla av gemenskap som vi behöver.

Engagera sig för andra

Ensamhet är ofta nära kopplat till en känsla av brist på mening. Att engagera sig i någon ideell organisation kan för vissa ge både mening och gemenskap. Det kan vara olika ideella föreningar som arbetar för fred eller stödjer andra människor, till exempel Röda Korset, Rädda Barnen eller kyrkan.

Förändra sig själv

Det är knappast något "fel" på dig som gör att du känner dig ensam. Ändå kan det ibland vara bra att ändra lite på sig själv. Man kan arbeta på att förändra sitt sätt att vara med andra människor och sitt sätt att möta motgångar. Har du riktigt fastnat i dåliga mönster som du inte förmår ta dig ur eller har du känt dig deprimerad under en lång tid bör du söka hjälp.

Det finns alltid någon att ringa

En rad telefonjourer erbjuder stöd och hjälp i krissituationer och information och råd i olika frågor. Du kan också ringa till en telefonjour om du behöver någon att prata med. Många av jourerna är bemannade dygnet runt och du som ringer får vara anonym. Det finns jourer som drivs av Stockholms stad och andra som drivs av ideella organisationer.

Här är några exempel:

• Jourhavande kurator
• Jourhavande medmänniska
• Jourhavande präst
• Röda korsets telefonjour
• Nationella Hjälplinjen
• Jourhavande kompis
• Barnens Hjälptelefon (BRIS)
• Rädda Barnens föräldratelefon

Livsfrågor som rör ensamhet och gemenskap är något som alla människor brottas med. För en och annan hänger svårigheterna samman med psykisk eller fysisk ohälsa. Depression och social fobi är exempel på sjukdomar som kan leda till att man alltför mycket drar sig undan i ensamhet. Det finns hjälp att få om ensamheten bli för smärtsam och pågår under längre tid.

Källa: www.vardguiden.se


Med vänlig hälsning


Karin Enock, Livskris.com
Utbildnings- och verksamhetsansvarig